Idag skall vi prata förstärkningslexem, dvs jag bjuder på en grammatiklektion. Viktigt att påpeka är dock att kursen är en smula daterad då jag vill belysa fenomenet ur ett historiskt perspektiv.
Ett förstärkningslexem tar man till när det ursprungliga ordet inte räcker till. Vi börjar med En tjusig flicka. Låter det inte lite tamt? Med en smärre justering kan vi forma uttrycket En förbannat tjusig flicka och då råder det verkligen inget tvivel om att det är en verklig toppenpingla det handlar om. Andra tänkbara fraser är Det var förskräckligt roligt igår, Vilket rysligt tjusigt VIP-kort eller varför inte Det var en satans mör biffstek det här.
Är det inte märkligt att vi använder svordomar och andra fula ord för att förstärka det positiva? Ofta börjar man med att använda fula ord för att förstärka något som redan är negativt men när detta bruk blivit mer utbrett och accepterad förvandlas det fula ordet till ett förstärkningsord och som sådant kan det användas både här och där. Nuförtiden är det dock andra ord än de ovan nämnda,s om har denna funktion; som med så mycket annat går det mode även i förstärkningslexem.