Den Spanska vindtårtan från Wien

Spansk vindtartaDen vackraste av tårtor är utan tvekan den i Österrike så populära Spanska vindtårtan (klicka på bilden för att se den i större format). Spansk vind är det uttryck som österrikarna använder när de talar om maräng, ty det riktigt fina kallas där ofta för spanska. Och vinden kommer av all luft som vispas in i margänsmeten.

Kakan består av en botten, ett lock och ett antal ringar, samtliga av maräng, som travas på varandra och sedan garneras med marängsmet i barockens anda och som här även med kanderade violer. Hela härligheten får sedan åka in en stund i ugnen, innan den fylls med grädde smaksatt med konjak och olika sorters bär. Slutligen läggs locket på och tårtan är färdig i all sin glans. Att baka tårtan är kanske inte så svårt, men det är tidskrävande. Hur man går till väga har jag beskrivit tidigare.

Att baka den Spanska vindtårtan

Ingen tårta är så elegant som den Spanska vindtårtan (Spanische windtorte). Att baka den, är inte speciellt svårt, om man bara följer anvisningarna till punkt och pricka. Man får dock räkna med, att den tar en eller två kvällar i anspråk att färdigställa.

Själva grunden i tårtan är marängen, den Spanska vinden. Receptet är som följer:
8 äggvitor
1/2 kryddmått vinsyra
6 dl strösocker

Man får räkna med, att det åtgår ungefär en laddning till av smeten innan tårtan är färdigdekorerad, men börja med denna sats så att inte marängmassan tappar spänsten innan den skall användas. Det är av största vikt att skål och visp är ordentligt rengjorda, ty finns där någon fettrest får inte marängen den rätta spänsten.

Äggvitorna vispas tills dess att de börjar tjockna en smula, inte mer. Tillsätt sedan sockret pö om pö (matskedsvis) under vispning (gärna med elvisp). Vispa tills dess att massan är mycket tjock, blank och smidig och håller formen (spritsar man en ros, skall den inte rinna ut).

Rita sedan upp ringar på baksidan av ett bakplåtspapper. Knappt 2 dm diameter är lagom. Spritsa ut sex ringar. Det är viktigt att samtliga är lika stora. Två av ringarn fylls med marängmassa. Dessa skall bli lock respektive botten. Grädda sedan marängen i minst 45 minuter i 100 graders ugnsvärme. Slarvar man med gräddningen, kommer resultatet att bli en tårta som så småningom helt kapsejsar och faller samman. Man får då skämmas1

När samtliga delar är gräddade, tar man bottenplattan och fäster den första ringen på med lite marängsmet. Gör på samma sätt med de återstående tre ringarna. Resultatet blir nu en skål med raka kanter som består av marängringar. Grädda i ugnen minst 20 minuter. Låt svalna och täck sedan utsidan med ett lager marängsmet så att kanterna bli jämna. Grädda ytterligare minst 20 minuter. Gör likadant med locket som också måste vara jämt och fint.

Garnera sedan lock och kanter med marängsmet som spritsas genom ett munstycke i plåt (ger bästa resultatet). Garnera med kanderade violer och rosenblad. Grädda i ungefär en halvtimme och låt svalna. Här en bild som visar det färdiggräddade locket.

Fyll sedan tårtan med vispad, osötat, grädde som smaksatts med konjak, samt bär, hackad mörk choklad och mandelspån. Fyllningen kan varieras efter behag. Lägg på locket och resultatet blir som på bilden ovan. Inte så svårt, men det tar som sagt sin tid och det är viktigt att: marängmassan är verkligt fast samt att man gräddar delarna ordentligt. Här en skiss, som förklarar de olika momenten (observera att locken gräddas separat och läggs på först vid serveringen).

En rätt utförd Spansk vindtårta gör ett sådant intryck att gästerna omöjligtvis kan glömma den. Det är inte ovanligt att man som gäst stannar mållös när man kliver in i ett rum med en Spansk vindtårta på bordet.

När Dramatenspöket dammades av

Det var bra många år sedan Dramatenspöket beträdde tiljorna på national-scenen. I säkert förvar i en gammal åskmaskin uppe på vinden, har han vilat allt sedan slutat av 20-talet. Att Dramaten fått en kvinnlig chef, så tidigt som 1938, hade han alls ingen aning om. Men i lördags kom han fram i ljuset igen, maläten och en smula dammig. Yrvaken och en smula folkskygg, sågs han smyga omkring på den stora scenen.

Glesbygdssystern

Det var den omskrivna Glesbygds-systern som beslutat sig för att ställa till med stor tillställning vid Nybroplan och då knusslades det inte på effekterna, till och med åskvädret fick vara med på ett hörn och på ett podium stod en välljudande trumpetare. Och Dramatenspöket, som sagt var, i svart slängkappa och en maläten tröja som blev att trasigare och mer avslöjande i takt med att champagnen flödade.

För att verkligen fira tilldragelsen, dukades bordet med en elegant Spansk vindtårta, komplett med kanderade violer och dito rosenblad! En extra elegans spred också Diana Orvings guldskimrande kreationer på GBS och hennes två orkesterfruar samt den körande El Perro Del Mar.

Efter föreställningen var det fest i marmorfoajen vilket blev rätt så livat. Jag roade mig med att polaroidfotografera, så gott det nu kunde göras det uppsluppna tillståndet.

Det rävjagande Dramatenspöket

Det måste väl erkännas, att jag var en smula matt på söndagen, och framförallt helt ansatt av puder i både hår och på kropp. Den svarta slängkappan hade blivit grå och jag var mörk under ögonen. Efter en stärkande frukost, äggsmörgåsar och kaffe, var det dags att åter promenera ner till teatern och ta en ny dust med pudervippan.

Och så några ord om Frippes, restaurangen på Nybrogatan. Jag åt Brässerat lammlägg med dillsås. Det var inte det klassiska dillköttet, men mycket gott och väl tillagat. Såsen var särskilt lyckad och det om något är ett gott tecken. Jag provade också den grillade kalvlevern med rödvinssås och den var verkligen inte dum den heller, mör och smakrik med en smakmättad sås därtill.