6:e juni är tårtornas dag i en skola i en norrländsk by, där byggnaden under 1800-talet stod ny. Nybakade träder de in under försommarens första sockerbagarparad. Som en bakverkens trafikpolis, dirigerar tant Ronny deras färd som rakt in i lärarinnans kammare bär.
Men vem spelar på orgeln som i hörnet står, övergiven och flagnad med ett och annat sår på bälgen vars trampor smekts av frökens tår?
Inställsam och änglalik är icke något som tanten ovan har som främsta karaktäristik.
Men barn är rara och gör med ens gumman blid, ty som byäldsten vet hon bäst att inget är så förgängligt som timglasets tid.
En vers från Kvällsstundens något kyrkliga edition, läses från skolsalens lätt upphöjda lärarinnetron.
Åren har gått och förr var de så många fler, men generationer försvinner och med ens finns inte grannar och vänner mer.
Byns yngste eldar i kamin och i spis, precis som hans mormor gör med en blinkning och en tanke gud ske pris! I hennes famn spelas psalm och Alice Tegner, ty den nya tiden finns hos henne ej mer.
how very sune jonsson of you!
Yes! Tycker hemskt mycket om det lilla jag sett av hans bilder, men tyvärr har jag aldrig sett någon utställning. Kanske finns det någon bok med dem.
det finns en hel massa böcker, tex byn med det blå huset.
han var också utställd på kapsylen på tjärhovsgatan i våras. men det var då. för all del.