Svenska kyrkan är i färd med att modernisera vigselordningen. Vissa anpassningar har skett, bland annat har man slopat ordet äktenskap och ersatt det med äkta makar. Även man och hustru har fått stryka på foten. Vad Svenska kyrkan anser om beteckningen Fru, återstår dock att ta reda på. Jag anser att alla har rätt till en fru, oavsett kön och läggning. Uttryck som min fru anser, det anser iallfall inte min fru och någon annans fru! bör alla kunna ta i sin min.
Varifrån denna fascination för fru egentligen härstammar är osäkert, men jag anar att den växt fram redan i unga år, när SVT på somrarna sände sina regnfilmer (film i händelse av regn) som mestadels bestod av gamla 30-40-talskomedier och där fanns det minsann fruar av alla de slag: barska, fatala, lösaktiga, sluga och präktigt goda.
Men för att återgå till Svenska kyrkan så verkar inte alla präster så pigga på att viga två fruar. Det kan man ju ha sina synpunkter på, men värt att notera är trots allt: vem vill ha en präst som med största motvilja förrättar vigselakten?